Gröt av olika slag har hört till vår kulturs dagliga hushållning. Grundråvaran till gröten har från början varit spannmål. Men i litteraturen kan man utläsa att ju mer potatisen började odlas kom den in som ett komplement till säden som råvara i gröten.
När potatisgrötsrecept har studerats kan tre varianter urskiljas utifrån själva råvaran potatis; kokt potatis, med potatismjöl eller med potatisgryn.
Uttrycket ”kärt barn har många namn” kan komma väl till pass när det gäller namn på gröt tillagad av potatis.
Genom kunskap om dialektala uttryck kan man lättare utläsa varifrån grötrecepteten härstammar ifrån. Benämningen på potatis ser nämligen olika ut var i Sverige vi befinner oss. Många av dessa namn har försvunnit, precis som många dialektala uttryck, men självklart finns de säkert kvar på många håll och framförallt, de måste berättas om så att de inte helt faller i glömska.
Pantofflagröt, Päkkgröt, Potatisgrynsgröt, Joläppel(s)gröt och Pärgröt är några namn som dyker upp när just potatisgröt studeras i litteraturen.
Panntofflagröt är vanligt i Skåne och Pärgröt t ex i Ångermanland.
Päkkgröt, som omnämns i recept från både Värmland och Hälsingland (179, 188), tillagades genom att hel råskalad potatis kokades i vatten. När potatisen var klar hälldes vattnet av och rågmjöl tillsattes och blandades med potatisen. Serverades med mjölk och ibland även med kokad sill.
Tillagningen av Joläppelgröt var av annan karaktär. Här används kokt, riven och kall potatis som kokades upp i mjölk. När det hela sjuder vispades det ner korn-, råg- eller havremjöl och var därefter klart för servering (17, 179, 180).
Ett citat från en person, hämtat från Skene – Örby Hembygdsförening, lär har sagt ”Jolpäregröt kan en la äta, än um en ä rätt så sjukker” (180).
Vilket sädesslag som användes i potatisgröten berodde var i landet man befann sig. I de norra delarna var det vanligast med kornmjöl, i södra Sverige rågmjöl och i Värmland havremjöl (17, 179, 180).
Potatismjölsgröt
”I Praktisk kokbok unga husmödrar och tjenare” 1863, (161) kan man läsa om ”potatesmjölgröt”. Gröten gjordes på fyra skedar potatismjöl som kokades i ett halvt stop mjölk (1 stop mjölk=7,5 dl) som sedan serverades med socker och kanel.
I ytterligare en kokbok från mitten av 1800-talet skriven av Höökenberg, Knut Erik Venne (247) beskrivs potatisgröt gjord enbart på potatismjöl och mjölk.
Potatisgryn och sagogryn
Potatiskvarn, Värmlandsnäs
Att göra sitt eget potatismjöl var vanligt. Potatisen revs, torkades, krossades och siktades. De rester som blev kvar i sikten kallades för potatisgryn. Det var dessa gryn som sedan användes för att göra gröt och välling.
Sagogryn är en produkt som många känner igen. Grynen användes bland annat till efterrättssoppor.
De första sagogrynen som fanns tillgängligt i Sverige i slutet av 1700-talet gjordes av palmstärkelse. Succesivt upptäcktes förmodligen potatisstärkelsen förträfflighet och även ett sätt ta tillvara rester vid potatismjölstillverkningen eftersom palmstärkelse ersattes av gryn gjorda på just potatisstärkelse.
Lite udda tillagning av potatisgröt
Att koka gröten har varit den genomgående tillagningsmetoden. Men även här har det funnits varianter på själva tillagningen efter kokningen. Ett exempel kan man läsa i Margit Lejings bok, ”Som bonapia och kokefru” (63), där det återberättas hur tillagning av potatisgröt kunde gå till i början av 1900-talet. Efter att den oskalade potatisen var färdigkokt, skalades den och lades i en linnepåse, tillsammans med kummin och grovt salt. Påsen knöts ihop och sedan klappade man påsen med ett sk klappgträ, som annars användes när man klappade tvätten (dåtidens tvättning). Den ”klappade” gröten togs sedan ur linnepåsen och upphettades igen innan servering. Enligt uppgiftslämnaren blev gröten blank, fin och lite seg.
Förädling av gröt
Överbliven gröt togs givetvis om hand. Genom att tillsätta ägg i gröten klickades plättar ut i stekpannan som stektes och serverades med t ex fläsk och lingon (63).
Recept
Tre varianter på potatisgröt
Potatisgryngröt
4 port
1 l mjölk
2 dl potatisgryn
en bit kanel
salt
socker
Beredning
Mjölken uppkokas i en vattensköljd kastrull, grynen ivispas, kanel och kryddor ilägges och gröten får under omrörning koka minst 20 minuter
Källa: 107
Potatesmjölgröt
Till en qwarter mjölk tages 2 matskedar potatesmjöl, som wispas med lite mjölk; låt mjölken koka upp, rör hastigt det uppvispade potatesmjölet deruti, låt gröten under flitigt omrörande stå ännu litet på elden, få att den må tjockna hwarefter den serveras, beströdd med socker och kanel.
Källa: 247
Rågmjölsgröt med potatis
4 port
1 l vatten 2 stora potatisar (250 g)
1½ tsk salt 3 dl grovt rågmjöl
Beredning
Potatisen skalas och rifves och får koka upp i vattnet. Sedan får den koka 10 minuter då vispas mjölet i försiktigt så att gröten ej blir klimpig. Den afsmakas med socker och får koka färdig under ungefär ¼ timme.
Källa: 224
